Nästa?

Vid middagsbordet i Tromsö blev det en diskussion om vilka som härnäst kommer att knacka på den Europeiska Unionens dörr.

I dag har Albanien lämnat in sin formella ansökan om medlemskap. Jag skulle tro att det kommer att ankomma på vårt ordförandeskap att sända den vidare till kommissionen för grundlig utredning av förutsättningarna.

Det är så vi nu gjort med ansökan från Montenegro.

Men vår diskussion handlade om vad som kommer att hända i vår del av Europa.

Vid bordet satt en f d statsminister och ett nuvarande statsråd från Island, och de var bägge övertygade om att en isländsk ansökan om medlemsskap i EU inte ligger långt bort. Först måste dock en ny regering bildas.

Och när jag bläddrar i de norska tidningarna ser jag hur detta redan leder till en ny diskussion om Norges plats.

Men att vi skulle välkomna fler nordiska länder som helt och fullt ville vara med i det europeiska samarbetet är ingen hemlighet En tidning publiceras på ledarplats en lista över de europeiska länder som nu inte har några europeiska ambitioner - och den anses tala för sig själv. I en annan här uppe i norr läser jag om ett Norge som riskerar att fiskeripolitiskt fullständigt marginaliseras om också Island kommer med i EU. I den stora Oslo-tidningen är det en helsida med spekulationer.

Varje land skall självfallet välja sin egen väg.

Men att vi skulle välkomna fler nordiska länder som helt och fullt ville vara med i det europeiska samarbetet är ingen hemlighet - snarare är det en självklarhet.